tisdag 4 juni 2013

Kanske inte försent?


Jag kontaktar den där trygga famnen och han är som vanligt bäst på alla sätt och vis trots alla år. Han gör mej glad och får mej att skratta, men är nog tveksam inför mina avsikter. Med all rätt!

Jag bjuder ut honom på date men vi får inte ihop det med våra jobbscheman riktigt. Båda har sjukt mkt att göra. Det flörtas, dras gamla internskämt och och plötsligt är  det som ingen tid gått: jag dumpade väl aldrig honom för en narkoman?

Jag har saknat honom under år av tystnad men när vi träffades senast för ca 2 veckor var det som vi sågs bara dagen innan. Han är bara... bäst. Så trygg! Bara att få krypa in i hans stora famn var så skönt.
Jag älskar honom, hans familj, hans vänner och vi har delat så många år ihop.

Kanske är det inte för sent?

Ett mellanspel på 2-3 år betyder väl inget. Right P2?

Man kan alltid försöka, eller hur..?

Inga kommentarer: